onsdag 14 december 2011

Kamerun

Då vi frågade gränstjänstemännen så fick vi reda på att vägen var bättre i år än förra året vid den här tiden. Om det verkligen gick att ta sig igenom visse dom inte. Plan B var att ta färja från Nigeria tilll Kamerun men då skulle vi först få åka in i områden som UD avråder från. Så dåliga vägar kan det väl ändå aldrig vara... resonerade vi.

Ett irriterande moment var att om vi tog beslutet att passera gränsen och försöka ta oss genom djungeln så kunde vi inte återvända. Det fanns ingen möjlighet att komma in i Nigeria igen pga visumproblematiken.

Vi bestämde oss för djungelvägen och de första resdagarna blev minst sagt minnesvärda. Hur det egentligen gick till att ta sig fram förstår vi inte själva. Att köra i meter djupa gyttjehål var en spännande upplevelse, särskilt då vi egentligen inte visste hur djupa hålen var. Att ta sig fram med motorcyckel i gyttja upp till tanken km efter km satte motorcyklarna på hårda prov. Slitag på kedja och bromsar var enorma och man kunde bara hoppas att det inte kröp in i hjullagren o dyl. Att få in löst flytande gyttja in i avgasrören/motorn var ingen önskedröm.

Kombinationen med att köra i Afrikas djupaste djungel och att inte ha någon återvändo gav en adrenalinproduktion som hette duga. En minnesvärd upplevelse som hamnar på topp tio-listan.